Inte sedan DeLillos två poppiga plattor från slutet av 80-talet (Hjernen er alena och För var det morsomt med sne) har jag lyssnat så mycket på norsk musik. Ja Ane Brun förstås men hon känns som en svensk artist. Jag menar inte att Hanne känns mer norsk, men hon bor ju där i alla fall vilket inte Ane gör. Nej norskt låter det inte – hur det nu ska låta? Nej det låter mer Nashville och New Orleans om ni förstår vad jag menar. Om inte så menar jag att det finns både country och jazz i hennes musik. Fast Blood From A Stone är mer svart, suggestiv och indie. Hur som helst är det morsomt, riktigt morsomt!
Bit: In Here/Out There
Låter väldigt intressant när jag läser din beskrivning, men sedan när jag lyssnar på Huckelberg själv är det bara introvert och tråkigt, tycker jag.
SvaraRaderaJa visst är det härligt introvert...
SvaraRadera