My Sad Captains, Camden-gänget, debutalbum är full av guldklimpar i form av tre-minuters popsmycken. Det låter amerikanskt. Det låter som sådan där amerikansk musik som försöker låta engelsk och som bara spelas på collegaeradio. Hängde ni med? Vad jag vill säga är att den amerikanska indiescenen är mycket mer intressant än den engelska. Engelsmännen bli så att säga slagna på sin egen hemmaplan. Men som tur är för rödrockarna finns det undantag (en till kommer senare på listan). Den engelska scenen är dock alltid intressant men som sagt den klassiska indiescenen överträffas för tillfället av amerikanser och skottar. My Sad Captain fixar dock sin del med stor behållning. Lyssna på inledningsspåret GreatExpectations och ni förstår vad jag menar.
Bit: Great Expectations
Fleet Foxes-vibbar!
SvaraRaderaJa fast bättre
SvaraRadera