Vissa går i andras fotspår medan andra går sin egen väg. Lucinda Williams hon bara är. Allt blir inte bra, men ibland blir det så bra att det gör ont. Essence gav mig en råsop i solarplexus när den kom 2001. Jag låg raklång och reste mig inte förrän 2007 när hennes Learning to Live kom. Nåja, nästan i alla fall. Det hade varit kul att säga att Lucinda lärda mig att leva igen. Men så dramatiskt har mitt liv inte varit.
Lyssna på Lucindas Essence och njut av en röst som går genom vett och sans. Bäraren av denna röst har varit med om både det ena och det andra. Till skillnad från Emmylou Harris, som kan sjunga Imse Vimse Spindel så att folk gråter, finns det en genuin närvaro hos Lucinda Williams som ibland bara blir för mycket. Här är det dock snyggt balanserat med ett rejält arrangemang. Essence, en av 2000-talets bästa låtar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar