Precis som Uncle Tupelo (se gårdagens inlägg) är Wilco en sådan där grupp som man borde älska. Bra popbitar. Snygga arrangemang. Skojiga idéer. Men det är som det inte riktigt vill sig. Alla deras plattor skrivs upp av media och jag lyssnar och försöker men det blir oftast inte mer än ja det är bra, men inte mer. Men på den senaste självbetitlade plattan finns en mängd sköna popbitar som är så bra att man bara vill slänga gitarren i vägen och gråta.
Jag vet inte vad det beror på. Kanske beror det på alla problem som Wilco har haft en tid. Först stämde Jay Bennett, en förre detta bandmedlem, Tweedy på uteblivna royalties och sedan går karln och dör i maj i år. Eller så är det den ointresserade av experiment Jim Scott (Tom Petty, Foo Fighters etc) som producerat plattan som satt sina spår. Eller så är det bara för att bitarna helt enkelt är så bra. You & I är, än en gång på denna blog, en kärlekssång - om nyckfullheten hos varaktig kärlek. Har ni hört en bit om det tidigare? Lyssna på Tweedy i par med Leslie Feist. Det är riktigt bra och lyssnarvänligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar