Jag har inte varit på språkresa när jag var ung. Ändå har jag varit till Brighton. Staden på den engelska sydkusten med allt det som bör finnas i en klassisk brittisk badort. Strand med livsfarliga tidvattenvågor. Stora träbryggor med små tivolin längst ut. Och, i Brighton just, fullt med snorungar som är där för att lära sig engelska. Brighton som heter Brighton and Hove eftersom de två städerna sitter ihop. I Hove finns ett slott. Ja dom finns faktiskt lite överallt i England, men just det här är privat men är ändå öppet för besökare. Jag åkte dit. Vem vill inte se ett slott där det faktisk lever folk och inte bara är ett museum. Det kändes heltkonstigt. Alla dessa vackra rum med högt i tak och stukaturer. Klassisk konst på väggarna. Tunga gardiner för stora härliga fönster. Men mitt i allt detta stod en helt vanlig TV och på ett barockbord mellan TVn och barocksoffan låg en TV-tidning. Det var det enda tecknet på att det levde folk här. Så det var en besvikelse att det trots allt såg ut som ett museum, ja förutom TV-tidningen då. En liten detalj som gjorde rummet bebott. Jag tänkte jag är färdig med att sträva efter ett eget slott. I'm done Trying helt enkelt.
Kate Walsh som lever i just Brighton (född i en annan kustort - Burnham-on-Crouch) slog igenom 2007 med sin andra platta Kitshenware som toppade iTunes-listan (vad det nu kan vara värt). På Trying har hon gett upp hoppet. Men jag hoppas att hon fortsätter att försöka. Keep on Trying, Kate!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar