Malcolm Ross and The Low Miffs, The Man Who Took on Love (And Won) (2009)

När jag var ung reste jag väldans mycket. Kors och tvärs genom Europa. Och när Europa inte räckte till Afrika och Asien. Jag kunde vara ute i flera månader. När jag fick frågan om jag inte längtade hem nekade jag alltid. Men faktum var att jag ofta längtade hem. Resan var både en fantastisk upplevelse men också en plåga. Och det var alltid en fröjs att komma hem. När jag idag reser längtar jag bara hem om min fru inte är med. Men då längtar jag egentligen inte hem utan efter min fru. Om hon är med vill jag aldrig åka hem. Jag vet inte riktigt vart detta leder. Om jag vill säga att jag numera reser utan att längta hem eller att jag älskar min fru. Det är väl så att det är både och. För oändliga resor och för min fru The Man Who Took on Love (and Won) med Malcolm Ross and The Low Miffs.